Hur skapar man en trygg och välkomnande skolmiljö som främjar lärande, relationer och välmående?
En välplanerad skolmiljö handlar om mycket mer än rätt möbler och pedagogiskt material. Det handlar om att skapa en miljö där barn och elever känner sig trygga, får bra förutsättningar att lära och enkelt kan samarbeta med andra.
I en modern skola behöver olika delar av lärmiljön möta olika behov – från koncentration och enskilt arbete till kreativt arbete i STEAM-miljöer, återhämtning, vila och möjlighet att minska mängden intryck.
Redan när en förskola eller skola planeras är det därför bra att se miljön som en helhet, snarare än som enskilda möbler eller klassrum. Genom att skapa tydliga och funktionella områden blir lärmiljön flexibel och kan anpassas efter barnens ålder, aktivitet, gruppstorlek och aktuella behov.
Hur skapar man en trygg och välkomnande lärmiljö?
Lärande – bekvämt, flexibelt och utan fasta ramar
Avkoppling och läsning – en plats där tempot kan sänkas
NPF-anpassad lärmiljö – en miljö för olika behov
Lugn och koncentration – färre intryck, mer studiero
STEAM – en plats för att göra, inte bara lyssna
Förvaring – mindre kaos, mer självständighet
Korridorer och gemensamma ytor är också en del av lärmiljön
En trygg skolmiljö börjar med barnens behov
Checklista – hur skapar man en trygg och välkomnande skolmiljö?
En skolmiljö som ger barnen valmöjligheter
Hur skapar man en trygg och välkomnande lärmiljö?
En välplanerad lärmiljö behöver skapa balans mellan aktivitet och vila. Barn och elever behöver platser för enskilt arbete, lärande, samarbete, experimenterande och rörelse – men också möjlighet att varva ner och komma undan från för många intryck.
I praktiken kan det vara bra att planera för några grundläggande områden:
Lärande och dagligt arbete
Koncentration, enskilt arbete och grupparbete.
Exempel: Mila– och Marcus-bord, Kapi-stolar, skåp och förvaringslösningar.
Avkoppling och läsning
Vila, läsning och lugna samtal.
Exempel: mjuka Mello-sittmöbler, sittpuffar, bokhyllor, Nexa, sittmöbler med hög rygg, mjuka mattor och bokställ.
NPF och sensoriska behov
Möjlighet att minska intryck, vila och känna trygghet.
Exempel: tyngdhjälpmedel, Mello-sittmöbel med tyngd, bubbelrör, timglas, sensoriska golvpaneler och fågelholk med fågelljud.
STEAM och projektarbete
Experimenterande, konstruktion och samarbete.
Exempel: Multidesk, Fin-bord, mobila bord, Kapi-stolar på hjul, förvaringslådor, materialförvaring och mobilt laboratorium.
Lugn och koncentration
Färre intryck och möjlighet till lugnt arbete.
Exempel: Nexa-sittmöbler, Agora, Arborea akustikskärmar och Stone ljudabsorberande paneler.
Förvaring
Ordning och enkel tillgång till material.
Exempel: Quadro, Holmö, skåp, hyllor och förvaringslådor.
Det viktigaste är att de olika delarna fungerar tillsammans. En bra skolmiljö skapar en tydlig helhet där barn och elever enkelt förstår var de kan arbeta, samarbeta eller hitta en stunds lugn.
Lärande – bekvämt, flexibelt och utan fasta ramar
Platsen för det dagliga lärandet är fortfarande en viktig del av skolmiljön. Men det behöver inte innebära identiska bord som står i samma riktning hela dagen. En modern lärmiljö ska göra det enkelt att snabbt ändra arbetssätt och möblering.
Mila- eller Marcus-bord i kombination med Kapi-stolar kan användas för enskilt arbete, arbete i par, mindre grupper eller gemensamma diskussioner. Mobila lösningar är särskilt användbara i rum som används till flera olika aktiviteter under samma dag.
Det är också viktigt att skapa bra förvaring för pedagogiskt material. Skåp och bokhyllor kan placeras så att de inte tar onödig arbetsyta, medan förvaringslådor nära arbetsplatserna gör det enklare för barnen att själva hämta material och städa undan efter avslutad aktivitet.
Avkoppling och läsning – en plats där tempot kan sänkas
Varje minut i förskolan eller skolan behöver inte innebära arbete vid ett bord. Barn behöver också platser där de kan sitta bekvämt, vila, läsa, prata eller helt enkelt byta position en stund.
Mjuka Mello-sittmöbler, sittpuffar och andra mjuka möbler passar bra i sådana miljöer. Tillsammans med en låg bokhylla kan de skapa en mindre läshörna i klassrummet, biblioteket eller på en gemensam yta.
Om man vill skapa mer avskildhet kan man använda Nexa-sittmöbler, Arborea ljuddämpande skärmar eller Stone väggpaneler. På så sätt kan även en del av ett större rum bli lugnare och mer avskilt.
En plats för avkoppling behöver inte vara stor. Det viktigaste är att den tydligt skiljer sig från områden med mycket aktivitet och ger barnet möjlighet till en stunds återhämtning.
NPF-anpassad lärmiljö – en miljö för olika behov
En välkomnande skolmiljö utgår inte från att alla barn uppfattar sin omgivning, koncentrerar sig eller återhämtar sig på samma sätt. En NPF-anpassad lärmiljö tar därför hänsyn till olika behov och olika känslighet för sinnesintryck.
Det är viktigt att skapa möjligheter att minska mängden intryck och erbjuda platser som stödjer vila och sensorisk reglering. Tyngdhjälpmedel kan vara användbara, liksom sensoriska produkter som bubbelrör, timglas och sensoriska golvpaneler.
Det handlar inte om att skapa en separat plats som endast är till för vissa elever. En väl utformad lugn eller sensorisk del kan vara en naturlig del av klassrummet och användas av den som för stunden behöver färre intryck, mer lugn eller en kort paus.
Lugn och koncentration – färre intryck, mer studiero
I större klassrum, bibliotek och öppna ytor pågår ofta flera aktiviteter samtidigt. Samtal, rörelse och varierande ljudnivåer kan göra det svårare att koncentrera sig. Därför är det bra att skapa platser som ger bättre förutsättningar för studiero.
Nexa-sittmöbler med hög rygg kan skapa en avskild plats för enskilda uppgifter eller lugn läsning. Arborea ljuddämpande skärmar gör det möjligt att dela upp en större yta utan att bygga separata rum. Stone ljudabsorberande paneler kan komplettera lösningen och samtidigt bli en del av inredningen.
Med hjälp av sådana produkter kan man exempelvis skapa:
- en arbetsplats för enskilt arbete
- en liten lugn hörna
- en plats för arbete i mindre grupper
- en lugnare del av biblioteket
- en plats för läsning
- en NPF-anpassad plats
- en tydlig gräns mellan aktiva och lugna delar av rummet
STEAM – en plats för att göra, inte bara lyssna
En modern lärmiljö ska ge barn möjlighet att inte bara ta till sig kunskap utan också testa sina egna idéer i praktiken. STEAM uppmuntrar till att observera, bygga, experimentera, designa, lösa problem och samarbeta.
Därför kan en STEAM-miljö med fördel utformas annorlunda än ett traditionellt klassrum.
Multidesk-borden kan skapa en naturlig samlingspunkt där barnen arbetar tillsammans med konstruktion, teknik, naturvetenskap och kreativa projekt. De kan kompletteras med Fin-bord och Kapi-stolar på hjul, vilket gör det enkelt att snabbt anpassa arbetsplatserna efter gruppens storlek och aktivitet.
Förvaringen är minst lika viktig. Material för experiment, byggande och skapande bör finnas nära STEAM-området i välorganiserade skåp, hyllor och förvaringslådor.
Barnen ska så långt det är möjligt själva kunna hämta det material de behöver och lägga tillbaka det efteråt. På så sätt bidrar inredningen inte bara till lärandet utan också till ökad självständighet och ansvar.
Förvaring – mindre kaos, mer självständighet
Ordning är en viktig men ibland underskattad del av en bra skolmiljö. För mycket material framme kan skapa onödiga intryck och göra det svårare att hitta rätt. Om materialet dessutom saknar en bestämd plats innebär det mer arbete för personalen.
Quadro skolmöbler ger möjlighet att förvara olika typer av material och skapa en funktionell miljö i klassrummet. Holmö kan användas där det behövs mer utrymme för verksamhetens material.
Det viktiga är inte bara hur mycket förvaring som finns, utan också var den placeras. En bra grundprincip är att förvara materialet så nära användningsplatsen som möjligt:
- böcker nära läsplatsen
- kreativt material och konstruktionsmaterial nära STEAM-området
- pedagogiskt material nära arbetsplatserna
- sensoriska hjälpmedel nära den lugna delen av rummet
En tydlig organisation hjälper barnen att hitta det de behöver, lägga tillbaka saker på rätt plats och successivt ta större ansvar för den gemensamma miljön.
Korridorer och gemensamma ytor är också en del av lärmiljön
När en skolmiljö planeras ligger fokus ofta på klassrummen. Men barn och elever tillbringar också en stor del av dagen i korridorer och andra gemensamma ytor.
De behöver inte bara vara ytor man passerar igenom. Mjuka sittmöbler, sittpuffar, mindre samtalsplatser och avgränsade områden kan göra en del av korridoren till en plats för en kort paus, ett samtal med andra eller en lugn stund inför nästa aktivitet.
Även förvaringen av personliga tillhörigheter och skolmaterial är viktig. Rätt valda skåp och förvaringssystem hjälper till att skapa ordning och gör samtidigt den gemensamma miljön tydligare och mer välkomnande.
En trygg skolmiljö börjar med barnens behov
När man planerar inredningen i en förskola eller skola är det lätt att börja med frågan: Vilka möbler ska vi köpa? En bättre utgångspunkt är: Vad ska barnen kunna göra i den här miljön?
Kan de arbeta både enskilt och tillsammans med andra? Kan de byta arbetsställning? Var kan de vila? Finns det möjlighet att minska mängden intryck? Finns det plats för experiment och kreativt arbete? Kan barnen själva komma åt materialet? Är det tydligt vad de olika delarna av rummet är till för?
Först därefter bör man välja konkreta produkter. På så sätt blir inredningen inte bara en samling möbler, utan ett verktyg som stödjer pedagogiken, välmåendet och hela gruppens vardag.
Checklista – hur skapar man en trygg och välkomnande skolmiljö?
Innan en miljö planeras eller görs om kan det vara bra att fundera över följande:
- Finns det en bekväm plats för det dagliga lärandet?
- Är det enkelt att växla mellan enskilt arbete och grupparbete?
- Kan barnen välja mellan olika platser och arbetsställningar?
- Finns det en lugn plats för läsning och vila?
- Finns det möjlighet till lugn och koncentration?
- Kan barnen vid behov komma undan från för många intryck?
- Tar lärmiljön hänsyn till olika behov, inklusive behov kopplade till NPF?
- Finns det lösningar som stödjer sensorisk reglering?
- Finns det plats för experiment, konstruktion och STEAM-aktiviteter?
- Kan större rum enkelt delas upp i mindre områden?
- Är böcker och material lättillgängliga för barnen?
- Hjälper inredningen barnen att bli mer självständiga?
- Används korridorer och gemensamma ytor på ett genomtänkt sätt?
- Finns det både platser för aktivitet och återhämtning?
- Är det enkelt att förstå hur rummets olika delar ska användas?
- Kan miljön enkelt förändras när gruppens behov förändras?
En skolmiljö som ger barnen valmöjligheter
En väl utformad lärmiljö behöver inte vara fylld med möbler. Det viktigaste är att varje del har en tydlig funktion.
Resultatet blir en miljö som ger barnen möjlighet att välja den plats som passar bäst för stunden. Ibland är det gemensamt arbete vid ett bord, ibland ett experiment eller ett samtal med kompisar. Andra gånger behövs några minuter med en bok eller en lugnare plats med färre intryck.
Fler idéer för klassrum, NPF- och STEAM-miljöer, lugna platser, förvaring, korridorer och andra gemensamma ytor hittar du i ABA Skols broschyr SKOLMILJÖ och på www.abaskol.se.
Här finns inspiration för skolor och förskolor som vill skapa trygga, funktionella och välkomnande miljöer som möter olika sätt att lära och olika behov i vardagen.