Är LEGO® Education lämpligt för elever med olika stödbehov?
1. LEGO® Education i en inkluderande undervisning
LEGO® Education kan vara ett värdefullt verktyg i en inkluderande undervisning. Det praktiska arbetssättet ger elever möjlighet att lära genom att bygga, prova, undersöka, testa och samarbeta. För elever som behöver mer konkret eller visuellt stöd kan det göra abstrakta begrepp lättare att förstå och ge fler vägar in i samma uppgift.
Elever med exempelvis autism, ADHD, intellektuell funktionsnedsättning, språkliga svårigheter, dyslexi eller motoriska utmaningar kan ha mycket olika behov. Det är därför viktigt att inte utgå från diagnosen i sig, utan från den enskilda elevens förutsättningar och den aktuella undervisningssituationen.
En av styrkorna med LEGO® Education är möjligheten att anpassa uppgiften utan att nödvändigtvis ändra det pedagogiska målet. Elever kan arbeta med samma område men på olika nivåer, i olika tempo och med olika sätt att kommunicera och visa vad de har lärt sig.
Det avgörande är alltså inte bara själva materialet utan hur undervisningen planeras och genomförs.
LEGO® Educations lektioner bygger på 5E-modellen: Engagera, Utforska, Förklara, Utveckla och Utvärdera. Först väcks elevernas intresse för ett problem eller en frågeställning. Därefter får de utforska och prova själva, förklara sina tankar, utveckla lösningen och slutligen reflektera över och utvärdera sitt lärande.
Den tydliga strukturen kan vara särskilt hjälpsam för elever som gynnas av förutsägbarhet och tydliga steg.
Samma LEGO® Education-set kan dessutom användas på många olika sätt. Det kan handla om att träna finmotorik, utforska fysik och naturvetenskap, utveckla kommunikation och samarbete eller introducera elever till robotik, kodning och programmering.
Det viktigaste är att aktiviteten utgår från det mål som läraren vill att eleverna ska arbeta mot.
1. LEGO® Education i en inkluderande undervisning
2. Områden där LEGO® Education kan ge stöd
3. Så kan undervisningen anpassas
4. Vilka LEGO® Education-lösningar kan passa?
7. Viktiga råd till lärare och andra pedagoger
2. Områden där LEGO® Education kan ge stöd
Socialt samspel och kommunikation
När elever bygger tillsammans uppstår naturliga situationer där de behöver kommunicera och samarbeta. De kan behöva be om en viss del, förklara en idé, lyssna på någon annan, vänta på sin tur, lösa ett problem tillsammans eller komma överens om hur modellen ska byggas.
För vissa elever kan de sociala momenten vara mer krävande än själva byggandet. Då kan ett tydligt upplägg, fasta eller fördelade roller och en förutsägbar arbetsgång göra samarbetet lättare.
Det finns även en metod som brukar kallas LEGO-baserad terapi. Den utvecklades ursprungligen av neuropsykologen Daniel B. LeGoff med fokus på socialt samspel och kommunikation hos autistiska barn.
En modern vidareutveckling är Brick-by-Brick®-programmet, där deltagarna bland annat kan arbeta med roller som Engineer, Supplier och Builder. Deltagarna samarbetar, turas om och använder sina olika roller för att lösa en gemensam bygguppgift.
Det är viktigt att skilja detta från vanlig undervisning med LEGO® Education. LEGO-baserad terapi och Brick-by-Brick® är strukturerade arbetssätt och ska inte ses som en automatisk effekt av att använda LEGO-klossar i klassrummet.
Finmotorik och öga-hand-koordination
Att sätta ihop klossar, vrida axlar, placera pins, passa ihop kugghjul och hantera mindre delar kan ge möjlighet att träna bland annat grepp, koordination, rumsuppfattning och motorisk planering.
För elever med motoriska svårigheter kan vissa konstruktioner eller tekniska set däremot vara onödigt krävande.
Anpassningen kan då exempelvis handla om att använda större delar, minska antalet komponenter, förenkla konstruktionen eller låta eleven ha en annan viktig roll i gruppen.
Eleven kan till exempel vara projektledare, testare, dokumentatör eller den som bestämmer vilka förändringar som ska provas.
På så sätt kan eleven fortfarande vara fullt delaktig i arbetet även om själva byggandet behöver anpassas.
Att våga prova, göra om och försöka igen
En stor fördel med praktiskt byggande är att ett fel sällan blir slutgiltigt.
Om en konstruktion inte fungerar går den att bygga om. Om ett hjul sitter fel kan det flyttas. Om en mekanism inte fungerar kan eleverna undersöka varför. Om ett program inte ger önskat resultat kan koden ändras och testas igen.
För elever som är rädda för att göra fel eller snabbt tappar motivationen kan det skapa ett mer tillåtande arbetssätt.
Fokus kan flyttas från ”rätt eller fel” till frågor som:
”Vad hände?”
”Vad kan vi ändra?”
”Vad vill vi prova nu?”
Arbetssättet kan uppmuntra eleverna att testa, utvärdera, justera och försöka igen viktiga delar av både problemlösning och programmering.
3. Så kan undervisningen anpassas
Att anpassa arbetet med LEGO® Education behöver inte innebära att man byter ut själva materialet. Ofta handlar det i stället om hur uppgiften presenteras och organiseras.
Instruktioner, tid, arbetsmiljö, antal delar, grupproller, kommunikationssätt och sättet att visa sina kunskaper kan alla anpassas efter elevernas behov.
Dela upp instruktionen i mindre steg
En lång bygginstruktion kan vara svår att överblicka.
För vissa elever fungerar det bättre att bara arbeta med ett eller ett par steg åt gången. Läraren kan även lägga fram endast de delar som behövs för den aktuella delen av uppgiften.
Det minskar mängden information som eleven behöver hantera samtidigt och gör det tydligare vad fokus ska ligga på just nu.
Använd visuellt stöd
Förstorade bilder, färgmarkeringar, tydliga symboler och enkla piktogram som ”ta”, ”bygg”, ”kontrollera” och ”testa” kan göra en instruktion lättare att följa.
Vilket format som fungerar bäst beror på eleven.
För vissa kan en utskriven instruktion vara lättare att överblicka. Andra kan ha större nytta av en digital instruktion där det går att förstora bilder eller använda andra tillgänglighetsfunktioner.
Det viktiga är alltså inte om instruktionen finns på papper eller skärm, utan att den presenteras på ett sätt som fungerar för eleven.
Gör framstegen synliga
I stället för att bara fokusera på den färdiga modellen kan uppgiften delas upp i mindre delmål.
- Jag hittade delarna jag behövde.
- Jag byggde första delen.
- Jag testade om modellen fungerade.
- Jag ändrade något som inte fungerade.
- Jag berättade eller visade vad jag gjorde.
Små och tydliga delmål kan göra uppgiften mer hanterbar och hjälpa eleven att se sina egna framsteg under arbetets gång.
Skapa en tydlig arbetsplats
Byggaktiviteter kan bli både ljudliga och intensiva. För elever som är känsliga för ljud, lätt blir distraherade eller har svårt att sortera många intryck samtidigt kan arbetsmiljön därför behöva anpassas.
Delarna kan exempelvis sorteras i mindre lådor eller brickor efter färg, form eller funktion. I stället för att hälla ut hela setet på bordet kan eleverna få de delar som behövs för det aktuella steget.
En tydligt avgränsad arbetsyta, en visuell timer och en enkel plan för lektionen kan också skapa mer förutsägbarhet.
Start – Bygg – Testa – Ändra – Visa – Städa.
För vissa elever kan det även vara hjälpsamt att i förväg veta hur och när en paus kan tas och hur eleven kan signalera att en paus behövs.
Ge tydliga roller i gruppen
Att bara säga ”arbeta tillsammans” är inte alltid tillräckligt.
Tydliga roller kan göra samarbetet enklare och minska risken för att någon tar över hela uppgiften eller att en annan elev hamnar utanför.
Arkitekten har instruktionen och beskriver vilken del som behövs och var den ska placeras. Rollen kan ge möjlighet att träna kommunikation, planering och förmågan att förklara för någon annan.
Leverantören hittar rätt delar. Rollen kan träna koncentration, sortering, visuell igenkänning och att lyssna på information från en annan person.
Byggaren sätter ihop delarna utifrån instruktionerna. Rollen kan ge möjlighet att träna bland annat finmotorik, lyssnande, tålamod och samarbete.
Rollerna kan med fördel roteras så att eleverna får prova olika typer av uppgifter och inte alltid hamnar i samma roll.
Anpassa vägen – inte alltid målet
I en inkluderande undervisning behöver inte alla elever göra exakt samma sak på exakt samma sätt.
Ofta kan det pedagogiska målet vara gemensamt samtidigt som vägen dit ser olika ut.
En elev som behöver mycket stöd kan exempelvis bygga efter en förenklad instruktion. En annan kan förändra en detalj i en befintlig konstruktion. En mer självständig elev kan skapa en egen lösning på problemet, medan en elev som kommit längre kan mäta resultat, jämföra data eller programmera modellen.
Det ligger nära principerna inom Universal Design for Learning1, UDL, där undervisningen planeras med olika sätt för elever att engagera sig, ta del av information och visa vad de har lärt sig.
En elev kan exempelvis förklara muntligt, en annan kan visa modellen, en tredje spela in en kort presentation och en fjärde använda bildstöd.
4. Vilka LEGO® Education-lösningar kan passa?
LEGO® Education Datavetenskap och AI
LEGO® Education Datavetenskap och AI är utvecklat för undervisning i kodning, datavetenskap och artificiell intelligens.
Det praktiska arbetssättet innebär samtidigt att eleverna arbetar med problemlösning, samarbete och att testa och förbättra olika lösningar.
För elever som gynnas av tydliga och konkreta samband kan det vara värdefullt att kod eller andra instruktioner direkt leder till en synlig eller fysisk effekt i modellen.
Det gör det möjligt att kombinera abstrakta begrepp inom programmering med något som eleverna kan bygga, testa och förändra.
LEGO® Education Science
LEGO® Education Science bygger på praktiskt och undersökande lärande inom naturvetenskap.
LEGO® Education Science har fått UDL Product Certification från CAST. Certifieringen innebär bland annat att lösningen har utvärderats utifrån hur den är utformad för att minska hinder för lärande och skapa flera möjligheter för elever att delta, engagera sig och visa vad de har lärt sig.
När en lektion planeras kan läraren därför exempelvis fundera över:
- Kan eleven förstå uppgiften på mer än ett sätt?
- Finns det olika sätt att ta till sig instruktionen?
- Kan eleven visa sina kunskaper på något annat sätt än skriftligt?
- Kan eleven bidra till gruppens mål även om rollen eller vägen dit ser annorlunda ut?
5. Tre enkla övningar
- Spegelbilden
Två elever sitter mittemot varandra och har samma uppsättning med sex klossar.
Den ena eleven bygger en enkel konstruktion utan att den andra ser modellen och beskriver sedan hur den ser ut.
Den andra eleven försöker bygga samma modell enbart utifrån beskrivningen och får ställa frågor för att få mer information.
Efteråt jämför eleverna modellerna och pratar om vilka instruktioner som var tydliga och vad som kunde ha beskrivits bättre.
Övningen kan ge möjlighet att träna kommunikation, arbetsminne, gemensam uppmärksamhet, förmågan att ställa frågor och förståelse för en annan persons perspektiv.
- Vittnet och detektiven
Läraren visar en färdig modell för en elev – vittnet – under cirka 30 sekunder.
Eleven försöker minnas så många detaljer som möjligt: färger, former, ordningsföljd och placering.
Därefter beskriver vittnet modellen för en annan elev – detektiven – som ska försöka bygga samma modell utan att ha sett originalet.
Detektiven får ställa frågor och vittnet svarar utifrån det som eleven kommer ihåg.
När modellen är klar jämför eleverna den med originalet och diskuterar vilken information som var viktigast.
Övningen kan ge möjlighet att träna minne, koncentration, muntlig kommunikation och förmågan att ställa förtydligande frågor.
- Hitta skillnaden
Läraren bygger en enkel modell av fem klossar.
Eleven tittar på modellen en stund och blundar sedan.
Läraren ändrar en detalj, exempelvis en färg, en kloss placering eller ordningen på två delar.
Elevens uppgift är att upptäcka förändringen och beskriva vad som har hänt.
Övningen kan användas för att träna visuell uppmärksamhet, koncentration, visuellt minne och beskrivande språk.
6. Hur kan arbetet bedömas?
När LEGO® Education används i en inkluderande undervisning behöver bedömningen inte bara handla om huruvida den färdiga modellen blev exakt som instruktionen visar.
Minst lika viktigt kan vara hur eleven deltog i arbetet, kommunicerade, tog ansvar för sin uppgift, hanterade motgångar och samarbetade med andra.
Exempel på konkreta kriterier kan vara:
- Eleven genomförde sin uppgift eller roll under en bestämd tid.
- Eleven bad om en del eller om hjälp när det behövdes.
- Eleven väntade på sin tur.
- Eleven testade modellen och gjorde en förändring när något inte fungerade.
- Eleven använde en fungerande strategi när behov av stöd eller paus uppstod.
- Eleven kunde visa eller förklara vad som fick modellen att fungera.
- Eleven hjälpte till att sortera och städa materialet.
Vilka kriterier som används behöver naturligtvis anpassas efter undervisningens mål och den enskilda elevens förutsättningar.
På så sätt blir återkopplingen mer kopplad till elevens utveckling och lärande och inte enbart till slutresultatet.
7. Viktiga råd till lärare och andra pedagoger
LEGO® Education kan ge många möjligheter i en inkluderande undervisning, men materialet i sig löser inte alla utmaningar.
Det är hur undervisningen planeras och anpassas som avgör hur användbart materialet blir för den enskilda eleven.
För elever som behöver extra stöd kan färre moment, tydligare steg och mer tid för kommunikation ibland fungera bättre än en avancerad konstruktion med många delar.
Börja därför med att bestämma vad eleven ska få möjlighet att träna.
Är målet kommunikation, koncentration, motorik, förståelse för orsak och verkan, problemlösning, naturvetenskap eller programmering?
Anpassa därefter instruktioner, material, arbetsmiljö och gruppindelning efter det målet och elevernas förutsättningar.
Begränsa onödiga intryck när det behövs. Använd visuellt stöd. Ge tydliga roller. Ge möjlighet till pauser. Låt eleverna prova igen när något inte fungerar.
Uppmärksamma gärna konkreta strategier och beteenden – till exempel att eleven bad om hjälp, lyssnade på en kamrat, testade en ny lösning eller fortsatte efter att något inte fungerade – och inte bara om modellen blev ”rätt”.
En uppgift om rörelse kan samtidigt ge möjlighet att träna tålamod. Ett robotikprojekt kan innehålla mycket kommunikation och samarbete. Att bygga ett fordon kan kombinera finmotorik, rumsuppfattning, naturvetenskap och problemlösning.
Det är den flexibiliteten som gör LEGO® Education intressant i en inkluderande undervisning: samma material kan öppna flera vägar till lärande när uppgiften anpassas efter eleverna och det pedagogiska målet.
Kom ihåg: Elever med samma diagnos eller stödbehov kan ha helt olika förutsättningar. Anpassningar bör därför alltid utgå från den enskilda eleven och den aktuella undervisningssituationen – inte enbart från en diagnos eller generell elevgrupp.
*LEGO, the LEGO logo, the Minifigure, DUPLO, and the SPIKE logo are trademarks of the LEGO Group. Used with permission. ©2026 The LEGO Group*