Hur skapar man en bra skolmiljö? Påverkar skolmiljön elevernas lärande och välbefinnande?
Skolan är inte bara en plats där barn och elever får kunskaper och utvecklar färdigheter. Det är också en miljö där de tillbringar en stor del av dagen, bygger relationer, samarbetar och gradvis tar ansvar för sitt lärande och sitt beteende.
Skolmiljön kan påverka elevernas studiero, motivation, trygghet och inställning till skolan. Därför behöver skolan ta hänsyn till både undervisningens innehåll och hur den fysiska och sociala miljön fungerar.
En modern lärmiljö kan kombinera beprövade pedagogiska metoder med digital teknik, varierade arbetssätt, samarbete och praktiskt lärande. Målet är att skapa förutsättningar för elever med olika behov att delta, förstå undervisningen och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Barn och unga möter i dag många sinnesintryck, stora informationsmängder, prestationskrav och sociala jämförelser. Den digitala miljön kan också påverka uppmärksamhet, sömn och återhämtning. Skolan behöver därför skapa förutsättningar som stödjer koncentration, positiva relationer, återhämtning och förmågan att hantera olika krav.
Välbefinnande i skolan innebär inte att kraven försvinner. Det innebär att miljön, relationerna och arbetssätten utformas så att eleverna kan känna sig trygga, få rätt stöd och förstå att misstag är en naturlig del av lärandet.
Varför är en stödjande skolmiljö viktig?
Vilka faktorer påverkar skolmiljön?
Lugn zon i klassrummet eller skolan
Bör skolan skapa platser för arbete med känslor?
Plats för att hantera ilska och frustration
Hur bör skolpsykologens eller elevhälsans rum utrustas?
Bör skolan investera i digital och multimedial utrustning?
Stärker en välkomnande miljö motivationen att lära?
Varför är en stödjande skolmiljö viktig?
En stödjande skolmiljö kan bidra till ett positivt klimat i både klassrummet och skolan som helhet. Den kan stärka tryggheten, förtroendet mellan elever och lärare samt möjligheten att samarbeta.
Elever tillbringar mycket tid i skolan under en period då de utvecklas fysiskt, kognitivt, socialt och känslomässigt. De lär sig att planera sitt arbete, hantera motgångar, skapa relationer och ta ett större ansvar.
Om miljön är bullrig, otydlig eller fylld av störande intryck kan vissa elever bli trötta, irriterade eller få svårare att koncentrera sig. En skolmiljö som huvudsakligen präglas av press, bedömning och otydliga förväntningar kan också påverka motivationen.
En stödjande skolmiljö kan bidra till att:
• stärka känslan av trygghet,
• skapa ett positivt klassrumsklimat,
• utveckla känslan av tillhörighet,
• bygga förtroende mellan elever och lärare,
• stödja elevernas förmåga att hantera känslor och olika intryck,
• förbättra förutsättningarna för koncentration och motivation,
• utveckla självständighet, samarbete och ansvar,
• förebygga konflikter och riskbeteenden,
• minska onödig belastning för elever och personal.
En välplanerad arbetsmiljö är också viktig för lärarna. Tydliga lokaler, funktionell utrustning, goda relationer och stöd från skolledning och kollegor kan skapa bättre förutsättningar för det dagliga arbetet.
Vilka faktorer påverkar skolmiljön?
Skolmiljön omfattar inte bara klassrummens möbler, utrustning, belysning och akustik. Den omfattar också undervisningens organisation, relationer, regler, kommunikation och möjligheterna att möta elever med olika behov.
När skolmiljön planeras är det bra att uppmärksamma följande områden.
Lämplig belysning
Belysningen påverkar arbetsmiljön, ögontröttheten och möjligheten att koncentrera sig. I klassrummet bör dagsljuset användas så långt det är möjligt och kompletteras med jämn och bländfri belysning.
Det är en fördel om ljusstyrkan kan anpassas efter olika aktiviteter. Självständigt arbete kan kräva en annan belysning än grupparbete, användning av interaktiv teknik eller lugna aktiviteter.
Akustik och ljudnivå
Höga eller återkommande ljud kan påverka koncentrationen, förståelsen av instruktioner och den allmänna trivseln. Elever reagerar olika på ljud, och för vissa kan även en vanlig ljudnivå i klassrummet vara störande.
Det är därför viktigt att begränsa onödiga ljud från korridorer, möbler, skolsignaler och gemensamma utrymmen. Akustikprodukter, textilier, mattor, skärmar och tydlig rumsindelning kan bidra till en bättre ljudmiljö.
Även tydliga regler för samtal och grupparbete kan minska ljudnivån. Målet är inte att klassrummet alltid ska vara tyst, utan att eleverna ska kunna höra instruktioner, koncentrera sig och samtidigt ha möjlighet att samtala och samarbeta.
Färgsättning
Färgerna påverkar rummets helhetsintryck. Dämpade och harmoniska färger fungerar ofta bra i skolmiljöer eftersom de skapar ett lugnare visuellt intryck.
Starkare färger kan användas för att markera olika områden, skapa orienteringspunkter eller lyfta fram utvalda detaljer. De bör däremot inte dominera hela rummet om det leder till för många visuella intryck.
Färgsättningen bör anpassas efter elevernas ålder, rummets funktion och vilka aktiviteter som ska genomföras där. En lugn zon kan till exempel utformas på ett annat sätt än en yta för grupparbete eller skapande aktiviteter.
Tydlighet och visuella intryck
En tydlig och överskådlig miljö kan underlätta orientering, självständighet och koncentration. För många affischer, dekorationer och synliga material kan däremot göra det svårare för vissa elever att fokusera.
Klassrumsregler, scheman, elevarbeten och pedagogiskt material fyller viktiga funktioner, men bör placeras på ett genomtänkt sätt. Det kan vara bra att ha särskilda ytor för aktuellt undervisningsmaterial, elevarbeten och praktisk information.
Tydlig förvaring och märkning gör det också lättare för eleverna att hitta material och ta ansvar för sin arbetsplats. Det handlar inte bara om ordning, utan även om att skapa goda arbetsvanor och större självständighet.
Luftkvalitet, temperatur och vädring
Luftkvalitet och temperatur kan påverka både koncentration och trivsel. Dålig luft, hög temperatur eller en mycket torr inomhusmiljö kan bidra till trötthet och obehag.
Regelbunden vädring, en lämplig temperatur och rutiner för att hålla lokalerna rena är därför viktiga. Där verksamhetens förutsättningar tillåter kan tekniska lösningar användas för att förbättra inomhusmiljön.
Dofter och andra sensoriska intryck
Starka dofter bör undvikas i vanliga skolmiljöer. Vissa elever kan vara känsliga för parfymer, doftspridare och rengöringsmedel eller få besvär på grund av allergier och huvudvärk.
En trivsam miljö bör i första hand vara ren, välventilerad och fri från störande dofter. Eventuella doftprodukter bör användas mycket försiktigt och med hänsyn till elevernas hälsa och individuella behov.
Krukväxter
Växter kan göra skolmiljön mer välkomnande och bidra till en trivsam atmosfär. Skötseln kan också användas i undervisningen eller ingå i elevernas gemensamma ansvarsuppgifter.
Växterna bör vara lättskötta, giftfria och utan taggar eller irriterande växtsaft. De ska placeras så att de inte hindrar rörelse, skymmer sikten eller skapar risk för skador.
Ergonomiska och funktionella möbler
Skolmöbler bör vara anpassade efter elevernas ålder, längd och behov. Bord och stolar ska erbjuda en lämplig arbetsställning, tillräckligt med arbetsyta och möjlighet att röra sig säkert i klassrummet.
Höjdjusterbara möbler eller möbler i olika storlekar kan göra det lättare att möta individuella behov. Flyttbara bord, lätta stolar och flexibel förvaring gör det också möjligt att snabbt anpassa rummet till olika arbetsformer.
Klassrummet kan exempelvis behöva ändras mellan:
• lärarledd undervisning,
• individuellt arbete,
• arbete i par eller grupp,
• praktiska aktiviteter,
• klassråd,
• rörelse och återhämtning.
För yngre elever är det särskilt viktigt med tydlig och lättillgänglig förvaring. Märkta lådor, hyllor och förvaringsplatser kan stödja självständighet och ansvar.
Rörelse som en del av lärandet
Att sitta i samma position under lång tid kan leda till trötthet och försämrad uppmärksamhet. Korta rörelsepauser, varierade arbetsställningar och arbete vid olika stationer kan hjälpa eleverna att behålla koncentrationen.
I vissa klassrum kan sittdynor, sittsäckar, mattor eller ytor för arbete på golvet ge fler möjligheter att variera arbetsställningen. För elever med ett större rörelsebehov kan personalen komma överens med eleven om tydliga och trygga sätt att röra sig utan att undervisningen störs.
Rörelse ska inte bara användas som belöning eller paus. Den kan vara en naturlig del av undervisningen och stödja aktivt lärande, delaktighet och välbefinnande.
Hänsyn till olika behov i undervisningen
Elever lär sig i olika takt och kan behöva olika former av stöd. En flexibel lärmiljö bör därför erbjuda flera sätt att arbeta, till exempel:
• individuellt arbete,
• arbete i par,
• grupparbete,
• praktiska aktiviteter,
• visuella hjälpmedel,
• digitalt stöd,
• tid för reflektion och återkoppling.
Undervisningen kan anpassas genom uppgifter med olika svårighetsgrad, flera vägar till målet, tydliga exempel och möjlighet att göra val. Kontinuerlig återkoppling och stöd för elevens självständighet är också viktiga delar.
Det är bättre att tala om olika lärstrategier och behov än att dela in elever i fasta kategorier som visuella, auditiva eller kinestetiska lärtyper. De flesta elever har nytta av att undervisningen kombinerar flera arbetssätt.
Lugn zon i klassrummet eller skolan
En lugn zon är en avgränsad plats där en elev kan få en kort paus, vila från många intryck eller komma till ro. Den kan finnas i klassrummet, fritidshemmet, elevhälsans lokaler eller någon annan lämplig del av skolan.
Zonen ska inte användas som ett straff. Eleverna behöver förstå vad platsen är till för, när den kan användas och vilka regler som gäller. En vuxen kan föreslå att eleven använder zonen, men det ska ske på ett stödjande sätt.
En lugn zon kan exempelvis innehålla:
• en matta,
• mjuka sittplatser,
• kuddar och filt,
• böcker,
• enkla sensoriska hjälpmedel,
• papper och pennor,
• material för lugna aktiviteter.
Dämpad belysning och en placering utanför rummets mest trafikerade del kan skapa bättre förutsättningar för återhämtning.
En lugn zon ersätter inte pedagogiskt stöd, elevhälsans arbete eller professionella insatser vid mer omfattande svårigheter. Den bör vara en del av ett bredare arbete med trygghet, relationer och klassrumsklimat.
Bör skolan skapa platser för arbete med känslor?
Arbete med känslor är en viktig del av elevernas personliga och sociala utveckling. De behöver få möjlighet att känna igen, benämna och uttrycka känslor på ett tryggt sätt.
Känslokort, bildstöd, klassamtal, gemensamma regler och särskilda platser för lugn och reflektion kan användas som stöd. Sådana lösningar kan vara särskilt användbara i förskoleklass, fritidshem och under de första skolåren.
Det är viktigt att platserna används på ett lyhört sätt och inte leder till att barn pekas ut. Ett barn ska inte skickas till en särskild plats som straff. Syftet är att erbjuda stöd för att komma till ro, förstå känslan och hitta ett tryggt sätt att gå vidare.
Plats för att hantera ilska och frustration
En plats för att hantera ilska och frustration kan hjälpa barn att förstå att ilska är en naturlig känsla, men att den behöver uttryckas på ett sätt som inte skadar någon.
Platsen bör vara tydligt avgränsad och utrustad med säkra hjälpmedel. Det kan exempelvis vara:
• mjuka bollar,
• material att hålla eller trycka på,
• en matta,
• bildstöd med olika sätt att lugna sig,
• enkla andningsövningar,
• kort med tydliga steg.
Stegen kan till exempel vara:
1. Stanna upp.
2. Andas lugnt.
3. Sätt ord på känslan.
4. Berätta vad du behöver.
5. Be om hjälp vid behov.
Personalen bör i förväg visa hur platsen och materialet ska användas. Syftet är inte att uppmuntra barnet att agera ut ilskan, utan att hantera känslan på ett tryggt sätt och sedan kunna återgå till aktiviteten.
Plats för sorg, saknad eller vila
En lugn plats kan också användas när ett barn känner sorg, besvikelse, saknad eller trötthet. Där kan det finnas ett mjukdjur, en kudde, en filt, bilderböcker, sensoriska hjälpmedel eller enkelt skapandematerial.
Platsen kan vara särskilt värdefull för barn som är oroliga, blyga eller behöver mer tid för att anpassa sig till en ny situation. Barnet behöver veta att känslorna är accepterade och att det alltid går att be en vuxen om stöd.
Plats för konflikthantering
En särskild plats för konflikthantering kan hjälpa barn att träna på att lyssna, uttrycka sina behov och söka lösningar tillsammans.
Den kan innehålla känslokort, bildstöd, handdockor eller en enkel vägledning för samtalet.
Grundläggande regler kan vara:
• en person talar i taget,
• vi använder inte ord eller handlingar som skadar,
• vi beskriver vad som hände,
• vi berättar hur det kändes,
• vi försöker hitta en lösning.
Yngre barn behöver vanligtvis stöd av en vuxen. Platsen ersätter inte personalens vägledning, men kan ge en tydlig struktur för samtalet.
Hur bör skolpsykologens eller elevhälsans rum utrustas?
Personal inom elevhälsan behöver en lugn, trygg och välkomnande miljö. Rummet ska fungera för individuella samtal, vägledning, arbete med känslor och möten med vårdnadshavare och personal.
Grundutrustningen kan bestå av:
• bekväma sittplatser,
• ett skrivbord,
• låsbar förvaring för dokumentation,
• förvaring för material,
• en matta eller mjuk yta,
• ett mindre bord för arbete med yngre barn.
Sittsäckar, fåtöljer, skapandematerial, spel, handdockor, känslokort och sensoriska hjälpmedel kan också vara användbara.
För yngre barn kan material som hjälper dem att känna igen och uttrycka känslor underlätta kommunikationen. För äldre elever kan material om självkännedom, stress, konflikthantering, planering och sociala färdigheter vara mer lämpligt.
Ett dockhus, figurer, byggklossar eller andra leksaker för rollekar kan användas för att skapa kontakt och ge yngre barn fler sätt att uttrycka sina upplevelser.
Om utrymmet tillåter kan rummet även innehålla en lugn sittplats, mjuk koja eller hängande kokong. Säkerheten, elevens ålder och tydliga användningsregler måste alltid beaktas.
Bör skolan investera i digital och multimedial utrustning?
Digital teknik är en naturlig del av dagens undervisning. Interaktiva skrivtavlor, pekskärmar, surfplattor, utbildningsappar och andra digitala hjälpmedel kan stödja visualisering, delaktighet, individanpassning och återkoppling.
Tekniken bör dock vara ett verktyg och inte ett mål i sig. Den fungerar bäst när den kombineras med:
• praktiska aktiviteter,
• konkreta material,
• rörelse,
• samtal,
• läsning och skrivande,
• skapande,
• samarbete.
Skolan behöver också arbeta med digitalt välbefinnande. Eleverna behöver lära sig att använda digitala enheter på ett säkert och balanserat sätt, skydda sin personliga information, tänka kritiskt och ta pauser från skärmar.
Ett välutrustat klassrum innebär därför inte bara att modern teknik finns. Det innebär framför allt att tekniken används genomtänkt och med ett tydligt pedagogiskt syfte.
Stärker en välkomnande miljö motivationen att lära?
En välkomnande och trygg miljö kan stödja elevernas motivation. Elever lär sig ofta bättre när de förstår vad som förväntas, får uppgifter på en lämplig nivå och känner att deras ansträngning har betydelse.
Motivationen kan stödjas genom:
• en tydlig struktur på lektionen,
• uppgifter med lämplig svårighetsgrad,
• möjlighet att göra val,
• praktiskt och konkret lärande,
• en syn på misstag som en naturlig del av lärandet,
• tydlig och framåtsyftande återkoppling,
• samarbete med andra elever,
• meningsfull användning av material och teknik,
• goda relationer mellan elever och lärare.
En miljö som huvudsakligen bygger på rädsla för bedömning, otydliga krav och återkommande misslyckanden kan däremot minska motivationen.
En stödjande skolmiljö kan hjälpa eleverna att utveckla tilltro till sin egen förmåga. Den visar att lärande är en process där ansträngning, återkoppling, samarbete och gradvisa framsteg är viktiga.
Låt oss ta hand om skolmiljön
Skolan ska vara en plats där barn och elever kan lära, utvecklas och bygga relationer i en trygg och stödjande miljö. Det innebär inte att alla krav och svårigheter försvinner. Det innebär att eleverna får stöd och tydliga förutsättningar att hantera dem.
Omsorgen om skolmiljön omfattar bland annat:
• den fysiska miljön,
• ett positivt skol- och klassrumsklimat,
• respektfull kommunikation,
• genomtänkt användning av möbler, hjälpmedel och teknik,
• arbete med känslor och relationer,
• förebyggande arbete,
• tillgängligt stöd för elever och personal.
Trygghet, välbefinnande och möjlighet att påverka sin vardag kan skapa bättre förutsättningar för lärande, självständighet och samarbete.
Att skapa en välkomnande skolmiljö är därför en viktig del av skolans arbete. En genomtänkt miljö kan hjälpa skolan att bli en plats där elever inte bara får kunskaper, utan också möter respekt, stöd, nyfikenhet och meningsfulla relationer.